Ja det är jag. Något fruktansvärt mycket. Inte med saker och ting utan bortskämd i form av hjälp. Utan min mamma och bonus pappa och utan Ts föräldrar hade vi haft det så jäkla jobbigt. L älskar att vara hos dom allihop och det bästa är ju att de gärna vill att han kommer. Är bortskämd med att mamma eller svärfar kan ringa och fråga om L får vara hos dom, om de får hämta på dagis, om L får sova över. Vad hade vi gjort utan våra familjer? Det är tack vare dom som jag har möjlighet att läsa till sjuksköterska. Det är tack vare dom som mina barn har pigga och glada föräldrar. Är så fruktansvärt imponerad av alla runt omkring mig som inte har den hjälpen vi har. Ibland förstår jag bara inte hur dom orkar. Speciellt de som är helt självs där den andre föräldern inte finns med i bilden. De människorna är så fruktansvärt starka. Jag ska egentligen inte klaga fast jag gör det. Vi är då himla lyckligt lottade och extremt bortskämda. Ska passa på nu när L är på dagis och E sover att baka lite till dopet. Som sagt.... Älska frys :)