Fy fan för den här dagen. Har extremt ont av ligamentsmärtorna, huvudet känns som om det väger två ton och säger du bu så grinar jag idag. Jag som vanligtvis aldrig gråter. Blä!! Hatar att gråta. Jag känner mig så hjälplös och liten då. Speciellt när T frågar varför jag gråter. Då gråter jag ännu mer men vet inte varför. Hatar detta. Hatar hormoner. Vill bara att det ska gå över. Slippa ha ont och slippa grina för allt. Suck....... finns det inget som hjälper?

Ja lär sakna mina "lediga" dagar när december är över. Nu kan jag ju sova middag för guds skull. Känner mig mycket bättre efter min middagslur men man ska inte bli för bortskämd. När bebisen kommer lär jag inte sova mycket. Hur har ni som fått nr 2 mått? Är lite smått nervös över hur L ska ta det och så.

Ja idag blir en låååång dag. L vaknade vid 6.30 så det var bara att gå upp. Ska betala några räkningar (julklapparman beställt), röja av i köket, ta hand om tvätten, göra skolarbete och sen iväg med samtalsgruppen jag jobbar med. Det är näst sista gången nu :( och allt detta med huvudvärk och ont i hela kroppen. Heja mig!

Ja då har man två dagar i skolan och tre dagars praktik kvar innan, som skolan säger, "egen studietid" eller som jag säger, jullov! Har bara en bok och en studieuppgift att göra under lovet. Så gott:) ska bli super skönt med lite ledighet. Fast när jag går på lov händer något roligare veckan efter. Vad? Jo... Ultraljud!

Sitter hemma med ett ton skolstarte i knät, känner ångesten, tyngden i bröstet, smärtan i njurarana på grund av UVIn och så plötsligt. Jag tar ett djupt andetag och tittar upp. Vad ser jag. En stilla värld där ljusen lyser i varje grannes fönster, ett snötäcke som ligger helt orört och stora vita snöflingor som sakta men säkert trillar ner från himlen. Detta kallar jag rofyllt. En fristad. Min fristad!

Har totalt glömt bort att tala om hur det gick på NÄL. Jo mycket riktigt var det som sjuksköterskan på 1177 misstänkte. En urinvägsinfektion som redan början vandra upp mot njurarna. Är bara glad att jag fick antibiotika för gud vad ont jag hade. Är bättre nu men gör fortfarande ont. Uppe på detta var jag dessutom uttorkad. Inte konstigt att jag var trött. Fick världens bästa vård vill jag lova. Var in och ut från NÄL på en timme och då hade läkaren suttit och läst mina gamla journalanteckningar för att bland annat se vilket antibiotika jag fick sist gång UVIn gick upp i njurarana. Fick även en smygtitt på vad som gömmer sig i magen men säger inget ännu. Lovar att avslöja mer efter RUL.

Syskonen Svensson vilar gott. En i mammas famn och en i mammas mage.

Har sedan inatt haft ont i ländryggen och nedre delen av magen. Försökt vänta ut skiten hela dagen men blir inte bättre. Har precis pratat med 1177 och de tyckte ja skulle åka in och kolla upp det för det kan mycket möjligt vara en urinvägsinfektion och eftersom jag haft problem med det tidigare så ska man ta det säkra före det osäkra så.... NÄL here we come